Wednesday, 11 March 2009.
På väg till jobbet. (från slaskstormen igår)
Soundtrack idag är en fin morgonlåt.
Translation: I hate snow.
Wednesday, 11 March 2009.
Rosa är fint. Imorgon bitti börjar jag min tredje sista arbetsdag på jobbet. Konstigt nog är jag inte sorgsen, glad, lättad, uppgiven, orolig eller upprymd. Jag är snarare som vanligt. Jag bannar mig själv för att jag fortfarande är uppe 1,5 timmar efter läggdags. Lite glad för att jag druckit vin och sett en fantastisk pjäs, o grande criador – boulevardteatern. Lite trött på bandspelaren som spelar samma gamla låt om och om igen (när ska jag lära mig att byta band). Men mest av allt är jag samma gamla optimistiska jag, fast med ett nyupptäck grått (vitt) hårstrå. Tack? Sandra för att du upptäckte det.
Soundtracket är ett absolut måste för vem som helst som älskade vilda västern och ennio morricones soundtracks. eller för all del brittiska ukulelar. tack för länken.
Translation: This was a pink day. Listen to the brittish wild west ukuleles.
Monday, 9 March 2009.
Nu har jag sett Revolutionary Road. Som jag har längtat. Sen jag läst en liten notis om den i Nöjesguiden har jag sett fram emot ännu en film som är riktad till mig. Revolutionary Road och Vicky Christina Barcelona. Det är konstigt på något sätt att dom ska komma så snart efter varandra, två filmer som känns direkt skapade för mig och för att inspirera mig till att leva det liv som jag vill leva. Fast det slår mig att troligtvis är det nog så, att jag bara råkar vara ett “barn av min tid”. Så var man alltså som alla andra ändå. Jaja, som den tråkige, ooriginelle och ospännande man jag är, får jag väl återvända till min enkla espresso på mitt favoritcafé på Rörstrandsgatan i stockholm, i väntan på att flytta till Paris.
Kvällens soundtrack. Det bästa med youtube måste vara arkivet av gamla jazzklipp från 60-talet.
Translation: See Revolutionary Road.
Friday, 6 March 2009.
Ännu en ödebild. Jag sitter på kontoret “after hours” och jobbar lite med eget. Det är rätt skönt som vanligt att vara här själv, men jag kan inte låta bli att tänka hur öde det här huset är när det är tomt..
Spotify står på och spelar just nu en finfin Pacific!-låt. Pacific! – Sunset Blvd.
Translation: I’m working late again.
Thursday, 5 March 2009.
Ibland undrar jag om jag har en fobi för att vara hemma. Vissa måndagar tittar jag tillbaks på veckan som gått och inser att jag inte haft en enda kväll när jag bara varit hemma och tittat på tv. Alltid är det nåt. Men sen tänker jag, vilken lyx att inte behöva vara själv. Jag tänker mycket på de som inte får kärlek, närhet och vänskap, som sitter hemma och tittar på tv bara för att det inte finns något annat för dom att göra. Då blir jag förbannat glad när jag blir bjuden hem på middag till sådana som Helena och Frida. Jordnötsmarinerad tofu i jordnötssås är gott har jag lärt mig.
Kvällens soundtrack är After Hours – Velvet Underground. Det är en sång som jag älskar, men herregud vad den får en helt annan innebörd om man lyssnar på texten noga. Jag trodde den handlade om att festa, men den är nog ganska mycket dystrare än så. Ja det passar ju inlägget i alla fall.. Jag har nog inte så bra koll på vad dom har gjort, det får bli ett mission för en annan dag.
Translation: Last week I was invited over for dinner. It was nice. Oh and there’s some stuff about loneliness.
Thursday, 5 March 2009.
Jag älskar att smyga med kameran. Jag har inga problem med att ta bilder så folk ser, ett annat nöje jag har är för övrigt det jag kallar attackfoto, men det är nåt visst med att gömma sig. Det blir förbjudet och eftersom man sällan kan se genom sökaren för att veta exakt vad man tar för något, blir alla bilder lite hur som helst.. lite snea, lite suddiga. fint.
Den här låten är så bra att det vore direkt skadligt att inte klicka sig vidare och spendera några minuter på att lyssna till O Fracas – And So A Scratch Runs Down The Wall.
Translation: I love to shoot people that are unaware of my presence. Maybe I should become a paparazzi… hmm..
Tuesday, 3 March 2009.
Igår kom Liselott tillbaks. Det är hennes plats jag försökt fylla medans hon tagit hand om sin lilla nyfödda Tuva. Vi åt lunch på Vurma som förr i tiden, men den här gången tog jag bilder, det är nytt. Nu sitter vi och retuscherar sida vid sida, synd att det bara är två veckor kvar.
Translation: Liselott is back. Allright!
Monday, 2 March 2009.
I helgen har jag jobbat. Med bilder till en bok. I den har jag fotograferat en massa elever i skolor. Gruppbilder blir sällan spännande, men vi har också dokumenterat annat, som tex en insparksfest på berzelii bar för ett tag sen. Jag minns knappt festen, men det var mycket kärlek.
Translation: There is much love at this party.
Sunday, 1 March 2009.
En upphittad bild.
Mr Blue Sky – Electric Light Orchestra. Kan man annat än älska det lite gladpoppiga elgitarrsolot en bit in på första halvan av låten.
Translation: A lost picture.
Sunday, 1 March 2009.
Fotoboken om Sverige hade release i torsdags. Det var roligt. Den kan läsas och tittas på här. Sidan 19 och 29 är klart intressantast såklart.
Hunden är från fredagslunchen. Eller. Ja. Han var inte i den. Men utanför.
Som soundtrack rekommenderas Whale and the Panflute. Mycket mycket fint är det.
Translation: Thursday was fun, and the dog was not a part of my lunch.
