Sunday, 18 July 2010.
ibland händer det att man möts i gemensamt samförstånd. om det är tack vare liknande ideal, märkliga omständigheter, villkorslös kärlek, bittert hat, mat eller mängder med alkohol spelar ingen roll. det är en lika euforisk känsla för det..
jag läste nyligen om “tomma människor”. människor som slutat reflektera, leva, som bara går vidare i samma spår dag ut och dag in, som blir provocerade av det oväntade. vissa kallar det att bli vuxen, jag kallar det att dö.
translation: let’s not die.
